En gnutta öroninflammation
Fast...Taz har som två "bölder"/sår på två tassar. En framtass och en baktass. Vad det var kunde Boro omöjligt säga. Den på framtassen vet jag att det varit en fästing, i alla fall där i närheten. Baktassen vet jag inte alls. Han hade som en kal fläck där ett tag, men den försvann, men har kommit tillbaka. Vi ska börja med antibiotika där med för att se om de försvinner. Taz är inte speciellt besvärad av dem. Han slickar endast lite på dem. Eftersom Taz är en slickare, när något inte är okej på huden, så borde han slicka mer om han var besvärad. Så nu blir det dropp i öronen och dropp och smörj på tassarna två gånger om dagen.
Jag visade Boro vilka fin, fina tänder Taz har. Jo, Boro tyckte det. Ingen tandsten alls. Så klart han inte har, sa jag. Taz äter Plaque off på maten....."Hej då", sa Boro och skrattade. Vi är inte överens om att Plaque off är något bra. Boro tror inte alls på det och det vet jag, så därför var jag bara tvungen att visa "vargens gaddar".
Taz är förresten helt underbar att ha med sig till veterinären. Lugn och olycklig, men mutas glatt med ett tuggben efter att han varit duktig, som han får av Boro. Så om 14 dagar ska vi tillbaka för en öronkoll och tasskoll.
Dessutom har Taz återvänt till sin smalare form. Bildbevis här, fast det var nog 14 dagar sedan, minst.....Fast han håller formen.

Han är fortfarande otroligt pälsad runt halsen. Fäller som bara den från midjan och bakåt, men ingeting runt halsen. På bilden syns en liten,liten fläck på ena framtassen. Det är en sådan han också har på baktassen.....Mysko.
Boro sa att det kunde vara så också att det var att han börjar få artrit i sina tassar och att han slickar på dem för att det bultar lite, men jag tycker inte han slickar specillt på dem. Fortsättning följer.....
Hej på er!
Känner igen slicksymtomen, kolla borellia och erlichia.
Kalle
Först ska vi se om antibiotikan hjälper, utvärtes. Han är inte hängig. Har inte feber, inte ont någon stans, är precis som vanligt. Han är också väldigt "frisk" när jag han förstår att jag kommer med örondropparna. hehe....Då försvinner han! När han sedan förstår att jag vet var han är går den lilla svanstippen och han lägger huvudet mot golvet/sängen. Väldigt fina flottfläckar blir det! Jag blir så fnittrig när jag ska droppa och massera öronen på honom. Han är absolut den olyckligaste hund jag sett. Taz inser att han inte har något val, men ack vad han liiiider. Sen får han godis och tänk vad plågan försvinner snabbt.
Jag hoppas att tassarna också fixar till sig. Vill att det ska vara ett enkelt problem. Något är det, men vad kanske endast en biopsi eller ett blodprov tala om. Fortsättning följer som sagt......