Jul, jul......
Så här när det är annandagen och julhelgen snart är över så ska jag passa på att önska alla ett Gott Nytt År och hoppas att julen gjort er alla utvilade och nöjda. Här i skogen är allt bara toppen. Förutom att jag är en smula irriterad på Stenungsunds kommun, eller det handlar inte om HELA kommunen utan en enskild handläggare som skickat ut ett grannyttrande. Med julposten kom detta, den 23/12 och ska vara inlämnat 2009-01-02. Fruktansvärt idiotiskt eftersom det nästan är totalt omöjligt att skaffa sig tillräckligt med information i ärendet tills dess. Det måste vara den sämsta idén av alla sämre. Något ljushuvud har kanske tänkt att det vore smart för just den anledningen eller att man inte skulle "hinna" lämna in det då man inte är hemma. För Familjen Jorfors har det helt motsatt effekt. Hade man tänkt sig att få ett svar om att man inte " har något att erinra mot förslagen åtgärd" så var det, det absolut sämsta man kunde ha gjort genom att skicka ut det nu till oss. Vi kommer att "framföra erinran" mot detta bygglov till stor del baserat på att vi inte hinner få fram uppgifter kring bygglovsförslaget. Det handlar om ett vindkraftverk som är tänkt att byggas 500 meter från vårat hus, uppe i skogen bakom oss. Nog om detta........................
Jag har varit på julbord med jobbet. Det blev en jul lunch med vår styrgrupp. Vi smackade i oss med god aptit för att sedan, efter flera års tjat, sätta oss och gå igenom budgeten för verksamheten. Jag kan säga att maten fastnade i halsen och låg kvar där. Under alla år har 3 kommuner bidragit med 100 000 kronor var, varvid nu vår budget visar sig ligga på ett rejält minus. Tycker det är oerhört klantigt att tro att 300 000 kronor + stadsbidrag ska räcka hur länge som helst. Verksamheten har varit igång i snart 7 år. Herre gud vad jag gnäller.....är det inte bristande kompetens på ekonomer eller ansvariga för budget så är det bristande kompetens gällande bygglovs handläggning. Jag går över till att berätta om min klädsel på julbordet! Ska försöka utan att gnälla.
Jo, jag hade då klätt mig lite finare än vad jag brukar inför denna jul lunch. Klänning och svarta strumpbyxor, spray i håret och målade fransar. Gjort mitt bästa för att försöka se lite skaplig ut. Trots allt så vill man ju gärna göra ett gott intryck på "styrgruppen". När jag ca 4,5 mil efter att jag ha lämnat hemmet kommer på att det blev visst lite fel. Jag hade varit ute med hundarna innan på morgonen. I mörker och sedvanlig lera. I Kungälv kom jag på att jag hade glömt att byta på fötterna. En önskan om långklänning dök upp ur det inre, men ack nej, där satt jag med mina rejäla svarta kängor med stålhätta. Mina finklädda arbetskamrater skrattade gott tillsammans med mig. Det är bara att gilla läget på något vis. De snygga "Björn Borg- stövlarna" i svart skinn stod ju kvar hemma. Det kändes ganska stadigt och bekvämt att klafsa på med dojorna mellan laxen och sillen. Trots det så vet jag att jag inte är en skönhet så jag kan ju inte trösta mig med "allt klär en"....ni vet.
Jag avslutar, precis som mitt förra blogginlägg med några bilder. Sköt omer där ute i mörker och kyla! Nu går vi åter igen mot ljusare tider, ja om man då inte har hand om bygglov eller budgeten för Personligt ombudsverkamhet i Kungälv-Ale-Stenungsund, då går man nog mot lite mörkare tider.................
Tanya i skogen. Halsbandet som hon har köpte jag för, ja det är nog 4 år sedan. Hon har i stort sett haft det varje dag, varje promenad. Lite dyrare, men vilken kvalité! Speciellt med tanke på att Tanya är en riktigt ryck och knyck hund i koppel. Jag har köpt det här www.vibri.com
Det regnar godis! 
Mer godis!
Tanya är nytrimmad sedan 2/12! Hon får så nya färger då. 
Här står de som tror det ska ploppa fram mer godis ur mig. Tji fick de! 
Julefridsbilder på Tanya och mig. Först försökte jag ta dem framför julgranen och hon blev helt sprallig. Matte på golvet som med milt våld skulle få hundhuvud och människohuvud att vara åt samma håll. Vi ålade runt och Tanya blev busigare och busigare. Då övergick vi till soffan och lite gos. det gick något bättre, men Tanya var mycket misstänksam som vad jag höll på med. Var liksom inte som vanligt soffslappar-sittande.
