tanyataz

Äntligen har solen kommit! I går var det helt ljuvligt ute! Idag är det fortfarande fint och dessutom frost.
Jag väntar, väntar och väntar! På små fåglarna! Hallå! Fattar ni inte att jag tänker mata er? Talgbollarna håller på att rasa samman! Fågelbordet fick jag i julklapp eftersom det gamla åkte i soporna vid flytten. På juldagen var jag ute i regn och rusk och satte upp det. Nu har det vackra vädret återvänt, så jag hoppas, hoppas att fåglarna ska se att jag ger dem mat! Hur länge måste jag vänta?????????? I morse var jag ute och la fågelfrö på taket på huset. Min svägerska Lotta kom hit med en superblandning så jag är verkligen utrustad för matning på kvalificerad nivå. 



Så här ser det ut när två spralliga hundar njutar av att det inte regnar! Undrar om Tanya har någon tass i backen?
Alltid Taz som jagar Tanya. Hon kan bjuda in honom genom att studsa kring honom, men oftast är det han som tar initiativet. Det värsta är att de kommer med sådan fart emot än ibland att de lätt skulle kunna fälla mig. Jag märker hur jag knäar och sätter ner fötterna stadigt i backen när "hundtrasslet" av öppna käftar och ben åt alla håll och kanter kommer farande.



Så mycket ljusare det blir med lite frost! Idag tog vi en ny väg i skogen. Vi vet inte var vi hamnar. I går fick jag tillslut vända och ge upp, men idag kom vi runt på någotvis. Första delen av promenaden fick de vara lösa. Taz får man verkligen passa. Han spanar och lystrar och vi bryter honom när han sätter näsan i vädret, eller när han stelnar till. Vilken jakthund han är. Dessutom är han så självsäker så han skulle om han fick chansen kunna springa efter ett rådjur en bra stund. Tanya har mer koll på oss och för henne vore det en katastrof om hon tappade bort oss. Taz letar efter oss om vi gömmer oss, men ett rådjur är mycket roligare än oss. Däremot så går han lätt att bryta och han kommer direkt till oss där det vankas en godis. Det gäller att ha honom nära hela tiden. Inte släppa fram honom för långt eller låta honom glida iväg för långt bakom. Att leka med dem gör att han liksom inte hinner sätta näsan i vädret och spåra. Det gäller alltså att vara roligare än rådjuren.......och det är ju inte så jätte lätt precis.

Tanya är jag riktigt, riktigt stolt över. Jag har aldrig fått tillfälle att lita på henne på detta sätt som nu. Äntligen får jag se att hon fungerar så bra som hon gör. Fast vilka hundar fungerar inte superbra störningsfritt!?



Idag kom vi fram på andra sidan av huset. Så här ser det ut på lite avstånd. Tomten sträcker sig över berget på baksidan. Här kan man se att maskinhallen är STOR. Japp där bor vi nu! Mitt i skogen, nästan!

Jag önskar alla ett riktigt Gott Nytt År! Idag ska jag gratinera hummer för första gången i mitt liv. Någon gång måste vara första gången, och det ska bli spännande att se om jag kan få det hela ätbart också!
Här hoppas vi att vi slipper så mycket raketer och smällare. Stackars Taz är så rädd, men hittills har vi nästan varit befriade från det. Fördelen med att bo så här är att det oftast brukar smälla vid 24 och sedan inget mer. Så vi får hoppas på att det blir så. Hoppas också att fåglarna fattar att jag matar dem också. Något mer hoppas jag inte på för tillfället!