tanyataz

Egentligen skulle det ha varit en bild på ett par skor, men det blev en gammal bild på en ganska nyanländ Tanya med husse i soffan. Soffan finns faktiskt inte längre kvar, men själva bilden av Tanya och husse där i soffan är väldigt vanligt förekommande. Det roliga med bilden är att Tanya var hunden som inte skulle få tillgång till soffa och säng/sängar. Nej, här skulle ordningen följas eftersom vår första hund fortfarande fanns kvar vid den här tiden, och han var absolut inte i några möbler, så varför skulle då hon vara det?

Höga ambitioner med låg egen moral tror jag man kan kalla fenomenet, när Tanya landade i våra möbler. Det fanns så många mot argument till att INTE låta henne vara där.
Zebbe var inte i möblerna.
Sand, grus och smuts skulle samlas i möbler
Tanya skulle genast lägga sig i möblerna hemma hos folk och det kanske inte skulle uppskattas.
Varför trängas och sova illa med en hund i sängen?
Det finns riktiga hundsängar i huset och där måste vilan vara bättre än trängas i t ex soffan.

Se bilden och riktigt känn efter hur olustigt och obekvämt det är. Tanya njuter nog lika mycket som husse. Tanya är hunden som ständigt är nära. Att ligga intrasslad mellan armar och ben med fötterna i vädret och snarka. Det är Tanyas stil. När det blir för varmt ålar hon ned på golvet.

Hon och jag är inte kompisar när det gäller att dela säng. Jag tror aldrig jag kommer att vänja mig vid det. Eftersom jag sa Nej när hon ville hoppa upp i sängen, de första gångerna, och det var husse som kapitulerade hoppar hon till 99% upp på husses sida (varianten är annars att hoppa upp från fotändan av sängen). Sedan ska hon stå i sängen en stund för att bli klappad. Därefter lägger hon sig på-bredvid. Tröttsamt att bli utknuffad på kanten om natten, tycker jag, inte Tanya. Ligger hon inte emellan oss så ligger hon på yttersidan hos husse. Hon är smart! Skulle hon ligga på yttersidan av min säng skulle jag med all säkerhet "råka" knuffa ner henne. I sömnen! Något annat skulle jag inte erkänna.

Nu återgår jag till att det skulle vara en bild på ett par skor. Jag har ett par nya skor på mig just nu. Bara för att se så jag inte får skoskav. Idag var jag inne på torget i Stenungsund för att handla ett par skinnvantar som jag gått och suckat lite efter. Hade prövat dem tidigare, men sedan blivit för snål, men Per mer eller mindre motade iväg mig till affären. Jag kan hålla på med tankar som "Nä, vad onödigt. Handskarna jag har duger ett år till". Så håller han inte på. Råkar han se det där hålet, eller snarare hålen, i handsken puttar han iväg mig. Så jag blev inte tvingad att köpa vantar, men SKOR.

När vi var färdiga på torget så säger Per något om att vi kunde passa på att ta bilen och åka iväg för att gå ett el-ljusspår vi ibland går med hundarna. Jag tittade ner på fötterna och sa något om att "Ja, det går väl bra. Det är inte blött va?" Var tvungen att avslöja att mina underbart sköna älsklingsskor hade hål i sulan. Lite väl stora hål! Vad händer, jo, han drar med mig i tre skoaffärer tills jag tillslut ger vika. Per springer runt och plockar fram diverse skor och tillslut hittar jag ett par skor som nog blir bra. Observera nog:et. Jag har vääääldigt svårt med skor. Skor blir som ett par nära, nära vänner. Om jag upptäcker att den nya bekantskapen är mindre behaglig än vad jag tänkt mig åker de in i ett skåp och glöms bort. Däremot om de är mjuka och behagliga, då nöter jag på dem tills det inte finns något kvar på dem. De ska heller inte kastas för de är bra att ha i reserv. Det där sista gick inte Per med på, och inte kunde jag gömma mina gamla nötta "vänner". Per tog dem med bestämdhet ut till sopptunnan med orden om att han aldrig ville se dem mer.

*mummel, mummel*

Nu är det så att jag i morgon ska åka jätte tidigt. Måste gå upp vid 04.30 för att hinna med ett tåg till Stockholm. Ska på en konferens över dagen och är hemma i morgon natt. I morgon bitti, när Per förhoppningsvis sover, då har jag planerat att plocka upp skorna ur tunnan och gömma dem i bilen. För tänk om jag får skoskav med de nya skorna. Inte tänker jag bli tvingad att bära de här då! Nä, då ska jag ha mina gamla med hål i..............mig tvingar man inte!