tanyataz

Vecka 11 var vi i Idre och det skulle nog lätt gå att lägga karbonpapper mellan den resan och förra årets resa dit. I alla fall gällande rutinerna. Per upp väldigt tidigt med Tanya och Taz för dagens första promenad, si så där vid 06-07. Frukost vid 07.30, Tv-tittande klockan 08-09 för att se på "Idre nytt" och konstatera att det är exakt samma program som det var förra året, med exakt samma information, tävlingar osv. Det som vi då är ute efter är väderrapporterna och de skilde nog sig lite åt i vilket fall som helst.

Under tiden att Janne och jag gjorde oss i ordning under Tv tittandet så gick Per dagens andra promenad med hundarna. När han kom tillbaka var skidorna framställda, väskan packad för några timmar i backen och hundarnas aktivitetsleksak proppad med mjukost eller leverpastej. Klockan 09 stod vi sedan vid liften för att ta oss upp i ostbackarna. Vi är så samkörda med dessa rutiner att ord på något vis blir helt onödiga. Det är så här vi gör och allt annat blir konstigt.

Vi hade en helt fantastisk vecka med väldigt bra skidåkning. Backarna var perfekta. När jag kom hem såg jag att bilderna jag tagit var på exakt samma ställen som jag brukar ta bilder på, och jag börjar faktiskt känna mig en smula begränsande i mitt beteende. Det som trots allt var nytt detta år var att Janne inte blev sjuk utan det var min tur. Jag började känna av en förkylning och den var nog egentligen en rätt elak sådan. Efter hemkomsten lyckades jag däcka både Per och Janne med den. Per satt upp några nätter för så fort han låg ner fick han ingen luft. In i det sista försökte jag förneka att det kunde vara samma elaka förkylning som jag haft, men insåg sedan att det nog var det. Att de blev såååååå sjuka berodde nog på generna eller också fattade jag inte att jag var såååååå sjuk.

Skidåkningen för min egen del gick bättre än vad den gjort tidigare. Nog för att man alltid får ont i fötterna av pjäxorna, men i år var krampen uthärdlig. Jag tror min viktnedgång och träning haft en liten betydelse trots allt. Vill tro det om inte annat!

Jag tror att vi 2benta njuter av den här resan mer än de 4benta. Att resa till Idre betyder för Tanyas del att hon hela tiden måste gå kopplad. För bådas del handlar det också om att de inte kan ströva fritt på någon tomt. Däremot så blir det nya dofter och nya miljöer. Tycker att det fungerar fantastiskt bra att ha med sig hundarna. De är ensamma i stugan några timmar varje dag och det har aldrig varit några problem.

Förra årets påsk, som inföll vecka 12 med snö, byttes till en påsk med strålande väder. Min bror Lasse med familj kom på besök och de fick verkligen se västkusten från dess bästa sida. Först så vann IFK Göteborg sin match med Djurgården på påskafton och på matchen befann sig de två äldsta barnen med de manliga barnen. Sedan så lyckades Lasse fånga en plattfisk på flugfiske. Bara en sån sak! Vilken upplevelse! Vad mer kan man begära? Vi andra gnetade på med våra kastspön utan att se eller känna någon som helst vittring efter vare sig laxöring eller skädda.

Den stolta storfiskaren!

Jag vet inte riktigt vad Familjen Jansson, min brors familj, tutat i den där minsta i barnaskaran? Lilla Alva lär i helgen ha funderat över deras grannar som hade fest med tjo och tjim. Hennes fundering var om "Per och Maria var där"?!!
Jag undrar lite vad hon menar med det. För vi sådant liv när hon är och hälsar på oss?

Annars är allt trivsamt här i skogen. Jag har ägnat mig åt lite vårbruk och Per inspekterar samt mumlar om skylt nere vid vägen för den enorma skörd han tror vi ska få. Jag har petat ner, gul- och rödlök, rädisor (som på sörmländska uttalas räddisor och inte som här rääääääädisor), sallad, rödbetor, potatis och diverse örter. Så finns några jordgubbsplantor och rabarber som vi fick av Britt och Ingvar förra året. Rabarbern har växt och snabbt gjorts till paj och muffins. Just nu står den på återhämtning. Har nog aldrig tidigare använt mig så pass tidigt av rabarber, men jag riktigt längtade efter att få göra något med den.

Jag spontan köpte en Kiwi planta till uterummet och gick hem för att läsa på angående skötsel osv. Över allt så läste jag om att man behövde en hon och han planta för att få Kiwi. Jag glodde surt på min planta och funderade över vilket kön det egentligen hade. Tillslut, efter lite mer letande på Internet så hittade jag min inhandlade sort. Den ska tydligen vara självbefruktande, så nu hoppas jag på det. Jag råkade säga till Per detta om han och hon plantor och han tittade på mig som om jag vore fullkomligt rubbad. "- Är det en växt du pratar om eller ett djur, var hans kommentar." Fast med den erfarenheten om att även växter kan vara hanar och honor, så kunde han se väldigt proffsig ut då hans syster och svåger som förärade oss med två amerikanska blåbärsplantor. En honplanta och en hanplanta som vi fick i födelsedagspresent av dem (Per fick sin lite i förtid) Dessutom har jag köpt två humleplantor som ska växa upp över berget på baksidan. Två honplantor!

Blåbären planterade i den nya gropen jag grävt på det som tidigare var hundgård. Har murat med lite sten och fyllt på jord i gropen. Hoppas paret kommer att trivas där!

Tillsist, Per har tillverkat en trapp! Nu har han bara en trapp kvar att göra! Jag försökte få Tanya att posera, men hon var inte riktigt med på noterna.


Taz och Tanya har fått en ny kompis vid fågelbordet. T&T skulle bra gärna vilja fånga sötnosen, men de varken får eller hinner!

Visst är h*n söt!

Tanya har ett ganska borstigt utseende just nu. Skulle egentligen behöva trimmas. Problemet är väl det att Per och jag ska komma överens om vems tur det är att hålla henne i 2 timmar. För det är det vi gör när hon ska snyggas till.
Vårat ragg!!!